Idag mår jag uschligt
Brukar sällan klaga ... men idag är ingen rolig dag....
Många tankar snurrar i huvudet.
Det jag tänker det skapar jag... Jo, jag vet! Men fakta.... det som hänt har hänt och inget jag kan göra något åt. Alla människor är olika och reagerar olika på samma situation. Det jag anser vara rätt, behöver inte vara rätt för nån annan. Vad göra när situation uppstår? Jag är ingen person som kryper eller fjäskar. Jag är en person som lätt glömmer och går vidare.... medans andra måste tiga ut... eller bestraffa på andra sätt. Jag säger vad jag tycker och känner, den andra får säga vad den tycker och känner och jag lyssnar. Men för den saken behöver det inte betyda att jag tycker den andre har rätt. Så end of story.... för mig...
Sen är det inte så säkert att jag väljer att ha vidare kontakt med personen, .... Men det är många faktorer som spelar in där. Det ena är hur långsint den andre är, kan den glömma utan att älta och ta upp samma situation om och om igen...Ja då är jag villig att gå vidare. glömma och jobba framåt, kanske t.om göra överenskommelser att inte sätta sig i samma situation igen och verkligen se till att det inte händer....Är jag tvungen att ha en relation med personen, ja då håller jag en låg och proffsig nivå, men om relationen är relativt ny och det inte kan bli något bra långsiktigt.... då väljer jag att bryta kontakten! Ja, men hallå! Jag tog t.om skilsmässa från min stora son en period.... för vi hade så skilda meningar... Så för att inte skada relationen för alltid tog vi en timeout och har en väldigt nära relation i dagsläget.
Varför reagerar jag så här då? Kanske för att jag tröttnat på att ha personer i min omgivning som tar mer energi än de ger....eller kanske för att innehållet i min ryggsäck gjort mig till en person som har blivit ganska känslokall mot människor jag inte lärt känna.... å skiter sig nåt i början... då vänder jag och går vidare på egen hand. Offrar varken tid eller kraft för att få det att fungera, för jag ser inget värde i att kämpa.
Beror det i sin tur på hur jag mår själv... om jag är låg eller socialt utåtriktad? ...eller om det finns yttre faktorer som spelar in.... väder, ekonomi, arbetslöshet, sjukskrivning inbokade möten o.s.v. Det kan jag inte svara på ... men de sista 5 åren har jag sållat bort många människor som jag inte mår bra utav att ha i min omgivning...
Är jag egoistisk i mitt tänk? Eller är det sunt att tänka på sig sälv.... eller är det "syndigt" och fel att "se om sitt eget hus" för en gångs skull? Hur mycket ska man offara av sig själv som människa....?
Andra inlägg
Welcome
Welcome to tankenskraft.n.nu.
